Ett begrepp i spelvärlden kallas Gambler's fallacy, eller Monte Carlo fallacy. Det som menas med Gambler's fallacy är den felaktiga tron att om något inträffar oftare än normalt under en viss period, så kommer det inträffa mer sällan i framtiden. Eller omvänt: att om något inträffar mer sällan än normalt under en viss period, så kommer det inträffa oftare i framtiden.
Termen Monte Carlo fallacy har sitt ursprung i ett känt exempel, som beskriver det här fenomenet väldigt tydligt. Följande inträffade på ett casino i Monte Carlo 1913.
Några spelare samlades runt ett roulettebord, och kulan stannade hela tiden på svart. När kulan för femtonde gången i rad stannat på svart, ökade spelarna sina insatser när de spelade på rött. Detta eftersom kulan, enligt dem, "måste" stanna på rött nästa gång. Men kulan fortsatte att stanna på svart – även sextonde, sjuttonde, artonde och nittonde gången. Vid det här laget hade casinot tjänat en mindre förmögenhet, och flera spelare hade ruinerats. Var det slumpens fel? Nej. Däremot förstod de inte hur slumpen fungerar.
När man spelar på färg på roulette har man nästan 50 procents chans att vinna – eftersom det förutom rött och svart även finns en eller två nollor på bordet. De som spelade den där kvällen i Monte Carlo tog för givet att oddsen för att kulan återigen – efter femton, sexton, sjutton, arton gånger – skulle stanna på svart måste vara löjligt höga. Men faktum är att slumpen inte har ett minne. Slumpen tänker inte att "okej, nu har kulan stannat arton gånger i rad på svart, nu måste den stanna på rött". Chansen att kulan ska stanna på svart även den nittonde gången är precis som vanligt - nästan 50 procent.
Ett enkelt sätt att förstå det här är att singla slant. Ett mynt har dessutom bara två sidor så chansen att få krona eller klave är exakt 50 procent. Singla slant 1 000 gånger och skriv ner utfallen. Du kommer säkert se att du har singlat krona eller klave tio gånger i rad, flera gånger.